Svensk ordbok 2009, webbversion
fjä`dra sig
verb fjädrade fjädrat
fjädr·ar●få fjädrar
om fågel
komm.zool.○äv. bildligtgöra sig till
numera kan han fjädra sig med titeln ”direktör”fjädra sig (för ngn)sedan 1805; 1911 i bildlig bemärkelseSubst.:vbid1-150291fjädrande