Svensk ordbok 2009, webbversion

fjä`dra sig verb fjädrade fjädrat fjädr·ar●få fjädrar om fågel komm.zool.○äv. bildligtgöra sig till nu­mera kan han fjädra sig med titeln ”direktör”fjädra sig (för ngn)sedan 1805; 1911 i bildlig bemärkelseSubst.:vbid1-150291fjädrande